Socker

Fasen vad trött jag är. I senaste numret av Hälsa står det hur man kan motverka depressioner:
folsyra, B-12, järn, motion, ljus och något annat jag glömt bort.
Jag ska köpa lite vitaminer imorgon. Det här med motionen ska jag också ta tag i. Sen vore det ju toppen om jag kunde dra ner på min extrema sockerkonsumtion eftersom att socker tydligen stressar kroppen en hel del och är totalt onödigt men det funkar LIKSOM INTE. Jag har sedan jag var liten använt socker som en drog att ta till i massa olika sammanhang; när jag varit glad, när jag varit ledsen eller trött, som sällskap osv.
Författaren till boken Sockerbomben har tydligen en kursgård man man åka till och bli sockeravgiftad i sällskap av andra sockernarkomaner. Man kan även få en diagnos av henne och tips på hur man lägger om sitt liv. Detta kostar 1200 kr men kanske värt pengarna för någon som mig, som kollegan sa.
Jag blir oerhört deprimerad utan socker, jag blir kanske ännu mer deprimerad med att inta massa socker.
Nu ska jag läsa Handels-tidningen som damp ner i lådan idag.

Fortsättning följer...

Rågsved idag, angående rulltrappan som vägrar rulla:

Under reparation, klar 03-26.

Länk

Hade visst länkat till foton från samma session förut:
http://www.marilynmonroe.ca/camera/galleries/photos/goddess1.html

Symptom

Min bästa arbetskollega och jag lider av samma symptom: vi känner båda overklighetskänslor typ som att man är i ett töcken, djupa ångestattacker som försvinner efter ett tag, värmekänslor i ansiktet, huvudvärk. Humöret är pissdåligt och alla är jobbiga alternativt dumma i huvudet. Grundsynen på allt är riktigt pessimistisk.
Någon som vet vad vi lider av? Psyket är inte helt stabilt verkar det som.
Det är faktiskt skönt när man är ledsen att höra/se sånt man blir ännu mer ledsen av. Undrar varför vi människor funkar så att man vill vältra sig ordentligt i sorg ett tag?
Mitt hjärta höll på att gå sönder när jag och min kille såg Starsky & Hutch (2004) och det var en Carpenters-låt i den. Jag blir helt förstörd av Karen Carpenters röst, ska citera något sånt men jag orkar inte leta just nu.
Idag såg jag en kylskåpsmagnet på Marilyn från Prinsen och Balettflickan och det fotot är så fint.
Ibland säger bilder mer än 1000 ord och så är det med det fotot. Känns så extremt äkta. Ska försöka hitta!

Rulltrappan...

i Rågsved är förstås inte igång. "Under reparation- klar 25/2" står det fortfarande på den.

Rågsved

Imorgon ska jag försöka ta mig till Rågsved och lämna min hund på hunddagis. Jag har ingen aning om hur detta kommer gå då tunnelbanan vägrar funka som den ska och linjen mot Hagsätra är typ inställd.
OM jag väl kommer till Rågsved kommer jag väl knappt ta mig därifrån. Rågsved är ett riktigt underligt ställe, jag har förvisso blivit mer van nu men jag har nog aldrig varit med om ett ställe med så många wacko jackos...och underligheter rent allmänt.
När jag letade min första lägenhet och fick gå på visningar, tittade jag på en etta just i Rågsved. Den låg långt från centrum och visade sig ligga på källarvåningen. Köket var nog bland det värsta jag sett och hela alltet kändes sunkigt. När jag och Emma, som följde med mig, sedan tog oss till centrum fick vi en smärre chock. Det är egentligen svårt att förklara varför men det var nog mer en stämning än något fysiskt som gav oss denna känsla. Det var som att tiden hade stått still i Rågsved. Gården låg där och vi hade nog inte ens blivit förvånade om en ung Thåström hade gått över torget. Allt låg i en sorglig 70/80-tals dimma typ.
Förra fredagen slutade rulltrappan funka i tunnelbanan. Den är FORTFARANDE ur funktion och någon har satt upp en lapp om att den är under reparation och förväntas vara igång den 25/2! Alltså, flera veckor för att laga en rulltrappa. Bara i Rågsved!

Recensionsbloggen

Funderar på att göra en helt ny blogg med bara recensioner av grejer i olika kategorier typ: ätbart/drickbart, äta ute, service, butiker, skönhetsprodukter osv. Mest för att jag tycker det här med recensioner av saker, bara det inte kommer till musik och litteratur för då blir det ofta jobbigt, är riktigt underhållande läsning och ett bra verktyg för oss konsumenter att ta till när man är sugen på att prova något nytt. Sedan får man ju förstås vara medveten om att smaken är som baken och att allt funkar olika för olika individe,r men det vore ju riktigt praktiskt att ha ett eget uppslagsverk för att kunna gå tillbaka och minnas olika saker man prövat och slippa göra samma misstag.
Jag har dessutom, i olika perioder, varit en rätt ihärdig konsument och provat massa grejer. Tror intresset kommer från min mamma som hoppades på att finna riktiga mirakelprodukter när jag var liten. Jag vill minnas att hon faktiskt köpte en tub av legendariska Diddi Seven som skulle funka fläckborttagare. Den såldes först exklusivt på TV-shop för snart finnas i vanliga mataffärer. Den funkade inte alls!
Träffar dessutom många i mitt arbete som verkligen tror och hoppas på att finna riktiga mirakelprodukter som ska få håret att växa, ta bort födelsemärken, göra hullet fastare osv.

sleep my days away

Jag kanske borde använda mig av den här bloggen som ett verktyg för att kunna peppa upp mig själv lite.
Just nu är mina energinivåer riktigt låga, jag vet inte om det beror på pms eller allmän tristess på vardagen. Är håglös, så trött att jag mest vill sova hela tiden och orkar ingenting. Ingenting känns särskilt inspirerande eller kul heller, möjligtvis sånt som kostar pengar som jag ändå inte har.

Om jag vore min egen coach hade jag bett mig själv ta mig i kragen och göra sånt som gör gott för body och mind: träning (suck), äta bättre fast ingen hårddiet för sånt blir jag ännu mer deppad av, frisk luft, kreativitet osv.
Tänker inte ens försöka sluta med socker eller koffein för det gör mig jättelåg.

Det är ju egentligen helt sjukt vad tid jag slösat bort på sömn när jag skulle kunna fixa i ordning mitt liv istället.

Idag efter jobbet ska jag i alla fall på massage. Jag bokade en tid och var rätt nöjd över det tills jag insåg att jag är luden som en björn på benen. Men vad spelar det för roll egentligen?


Blondinbella

Den 25/1 publicerar Blondinbella ett inlägg som beskriver vad hon har shoppat:
Bälte från Hermes 4500 kr, skjorta från Ralph Lauren 4500 kr och en Louis Vuitton-väska 5000 kr. Shopping för 11 000 kr.
Dagen efter skriver hon ett inlägg som ett försvar för alla kommentarer hon fått om lyxshoppingen och är enligt henne själv, chockad över hur bittra människor är. Hon är ju inte född med silversked i mun, har gett mer pengar till Haiti-katastrofens offer än vad de flesta ens kommer att göra och betalar 50% i skatt. Nu är det hennes tur att unna sig något. Dessutom vill hon med att visa upp sina varor bara inspirera andra. Alla kan bli som Bella och unna sig lyxvaror för 11 000 kr, bara man kämpar och sliter för det.
Jag kollade igenom kommentarerna till detta inlägg, de flesta känns positiva och tycker Bella har rätt och skriver att de själva skulle köpa liknande lyxprylar bara de hade råd. Och åter igen kan man läsa om hur bittra och avundsjuka svenskar är.
Visst får Blondinbella göra vad fan hon vill med sina pengar, hon är ju 18 (?) år och har skaffat sig en karriär med hjälp av sin blogg och visst är hon en duktig affärskvinna. Visst får folk drömma om att köpa Gucci-väskor för 10 000 kr men jag tror knappast det alltid är avundsjuka och bitterhet som gör att det sånt här sticker i ögonen på folk.
Det sticker i ögonen på mig och det är för att jag tycker det hela är så ofantligt jävla meninglsöst. Vad är det med folk och varför drömmer om man prylar som dessa? Vad gör att en del seriöst sparar ihop pengar för att kunna "unna sig en märkesväska" eller ens känner att det här är något att unna sig.
Betala en massa pengar, ibland pengar som motsvarar en hel månadslön för någon, för ett märke?
Visst kan man prata om kvalitet och hantverk men seriöst- det är inte en jävel som köper en LV-väska för kvalitetens skull. Knappast, det kommer jag aldrig tro på. Man köper den för att det är en prestigemärke som visar på status och en hel del koll i vissa kretsar. Sen är det väl fint att väskan inte är sydd av asiatiska barn som knappt får betalt för den och att den inte finns i miljontals exemplar och inte är en slit och släng-produkt men det spelar ingen roll. Jag tycker det är helt sjukt att ens drömma om såna här prylar och det står jag för. Kan man inte göra något vettigare för sina pengar än att glida runt med en väska för ett märke som endast ska visa hur tät du är. Och då menar jag inte att man ska ge pengar till hjälporganisationer heller, att Bella skriver att hon minsann bidragit till Haiti med massa pengar är ju bara löjligt.
Det är lite synd att man är så lättlurad som människa och förknippar lyx med att unna sig en dyr väska.
Igår läste jag en insändare i Pajasbladet (min sambos öknamn på Aftonbladet) om märkesväskor och det här med Mona Sahlin. Eva, som författaren heter, kan inte se någon skillnad på en märkesväska och en vanlig och har ingen aning om vad en märkesväska kostar. "Det är nog den svenska avundsjukan som fungerar i vanlig ordning". I can tell, att Eva inte har en aning om vad folk betalar för en märkesväska och nej det är inte avundsjukan som talar. Det finns faktiskt folk som tycker det är helt absurt att betala flera tusen för ett märke för fan. Det är ju bara beklagligt att Mona Sahlin är lika lättlurad som Blondinbella.
Fast, den här var riktigt snygg (22 000, Gucci) kr:

Stycken

Det är inte jag som inte kan dela upp texten i stycken, det är bloggen som krånglar.
Jag vet hur grötigt allt ser ut nu.

Be delicious med en äcklig doft

Det börjar bli lite jobbigt det här med inlägg som bara försvinner helt plötsligt. Jag skrev ett längre inlägg om vikt, kropp och Nigella Lawson som är helt borta nu när jag tittade efter. Det kanske inte spelar så stor roll heller, jag tror knappt jag har några läsare förutom mig själv och min syster. Rätt skönt egentligen att kunna spy ur sig vad som helst utan att någon blir sur eller ledsen. Inte för att jag direkt låter bitsk när jag skriver, jag låter mer snäll.
I alla fall: mina svärföräldrar semestrade på Cran Canaria och kom hem i fredags. Då all kosmetika där ligger på ungefär 50% av våra priser i butik i Sverige, bad jag dem handla hem lite allehanda skönhetsprodukter man behöver dagligen. I en av påsarna låg det lite parfymtester och en av dem råkade vara DKNY's nya doft Be Delicious som jag varit sugen att testa. Jag gillar formen på flaskan och färgen på den (den för tankarna till ett äpple) och på senaste har jag fått en förkärlek för just äppledoft.
Och var jag än läser så hyllar alla den här doften för att den ska vara så fräsch och frisk. Såhär hade någon skrivit nånstans:
"Den här parfymen är bland de bästa och fräschaste jag någonsin har haft! Jag är verkligen nöjd med mitt köp! Den är ungdomligt fräsch men passar ändå kvinnor i många olika åldrar.
Doft ska passa ihop med ens person och ger en människa en starkare identitet tycker jag och just den här doften passar perfekt för en aktiv människa som har många bollar i luften - oavsett om hon är 20 eller 40 år gammal. 
Doften håller genom nästan hela dagen. När jag tagit lite parfym tidigt på morgonen kan min sambo fortfarande känna doften vid middagstid på kvällen. Det ganska dyra priset, runt trehundra kronor, ger alltså värde för pengarna! Doften passar, enligt mig, främst till vardags men det händer att jag har den till fest då och då. Till sommaren tror jag att den passar helt okej till fest också, med sin fräschör!
Jag vet att den här parfymen är populär just nu eftersom jag har sett den på någon innelista. Det är lite tråkigt om alltför många har den men å andra sidan luktar en parfym aldrig likadant på en människa som på en annan
"
Jag vet inte om jag har fel på näsan men den här doften har ingenting med äpplen, gurka och sensuella skogar att göra alls. Den är däremot det vidrigaste jag känt och luktar lika mycket syntetsliskäckel som alla andra parfymer som säljs över disk på stora varuhus. Jag fattar inte hur parfymindustrin kan omsätta så sjukt mycket pengar när alla dofter stinker! Detta gäller i synnerhet damdofterna. Det finns en del dofter som jag faktiskt gillar men de är så få att jag kan räkna dem på en hand typ. Resten känner jag ingenting skillnad på alls. Det är samma underton av slisk som går igenom allt.
Hela dagen har jag gått runt med den här äckliga doften trots att jag försökt tvätta bort den, "värde för pengarna"som tjejen i recensionen skrev angående att den satt på så länge.
Det är ju riktigt roligt att recensera grejer, tror jag ska börja med det! Imorgon kan jag recensera Mucoangin, läkemedel från Apoteket mot halsont! Ni som faktiskt läser min blogg, ge mig förslag på saker ni vill att jag ska testa åt er. Kan vara mat, dryck eller vad som helst! Men då får ni vara beredda på recensioner som den här ovan.
Förresten, om någon blir sugen på den här parfymen kostar den ca. 300 kr på ditt närmaste varuhus!
Flaskan är fin och även modellen som fotats för den.

Saker jag vill göra

Jag blev väldigt inspirerad när en kollega, samma som dyrkar Sarah Connor, skrev en lista på saker hon vill lära sig mer om och göra nu till våren. Att lista saker, mål och drömmar är nog riktigt bra. För det första får man bättre koll på allt man egentligen vill och för det andra får man det konkret och på papper vad man egentligen ska ta tag i istället för att bli matt och strunta i allt.

Det här är mina drömresemål och drömmar rent allmänt:

1. Egypten  Se pyramiderna, alla faraogravarna osv.
2. Åka till Berlin och Groupisstadt (betongförort till Berlin) och fota
3. Indien och i den resan ska Kerala ingå som är södra Indiens stora ayurvedadistrik
4. Leva 1 månad på ayurvediskt hälsohem i Indien
5. Bo i Holland, särskilt Amsterdam
6. Se Auschwitz och annat i Polen typ Krakow

Vill lära mig  mer om:

Agilityträning med hund
Mindfulness
Ekonomi när det gäller mitt yrkesliv
Nederländska språket
Måleri i synnerhet vedic art
Wicca- för att jag känner en sån dragning till naturen och nån slags urkraft
Istiden
Det antika Egypten
Yoga i praktiken och inte bara teorin

Meningen med livet

En del företag har en undertext av något slag under sitt företagsnamn, är det slogan det heter? Typ; Olw- för att du älskar det goda, Lush- Fresh Handmade Cosmetics eller varför inte Siba- hos oss får du råd.
Den märkligaste och kanske kaxigaste jag sett är Teknikmagasinets variant, kolla in det här:
Teknikmagasinet- meningen med livet.

Nåt att ha i åtanke dagar och stunder då man undrar!

Det finns en gubbe...

som jag ofta ser på morgonen på väg till jobbet. Han har långt stripigt hår i en tofs på huvudet och sandaler utan strumpor trots att det är minusgrader. Han står vid Metros insamlingsbox och sorterar tidningar.
Jag vet naturligtvis inte vad som är tanken med detta sorterande eller hur han tänker men det vore ju rätt intressant att veta. Förmodligen ger det honom en bra känsla och mening i alla fall, det är ju bra.

Ibland har man tur!

Hej!

Jag har ingen aning om jag skriver till rätt person nu men jag gör en chansning. Saken är den att jag desperat försöker få tag på dokumentären "Jakten på Norma Jean"som Svt visade 1991. Jag såg den som ung tjej och vill gärna se den igen. Dokumentären betydde oerhört mycket för mig (hade den inspelad och såg den säkert 100 gånger) men nu hittar jag inte VHS-bandet.
Jag har kontaktat filminstitut, distrubitionsbolag osv men utan framgång. Kan du kanske hjälpa mig?

Evigt tacksam,

Marie
Ulla-Britt Edergren den 26 september kl. 22:20 Anmäl
Hej Marie!

Jag kan jag glädja Dig med att Du har kommit helt rätt! Jag är både 'upphovskvinna' och regissör till dokumentären om Maria: Jakten på Norma Jeane, Poste Restante Hollywood,
Trots att den spelades in och färdigställdes mellan åren 1988 och 1991 tycker jag nog att
den 'håller' än och skulle kunna visas många gånger. Idolskapet ser ju alltid likadant ut och stjärnor kommer och går, men megastjärnan och legenden Marilyn Monroe består...
Om Du hör av Dig till mig imorgon eller nästa vecka så ska vi nog kunna lösa 'problemet'.

Med vänliga hälsningar,
Ulla-Britt Edergren

RSS 2.0